“Jag står här, och jag flyttar mig inte” : kvinnor som arbetat i skogen i norra Sverige under 1900-talet

Forest work has traditionally been narrated from men’s perspectives and experiences. This research focus on women’s narratives from manual forest work in northern Swedish forest during the 20th century. During a time when major changes took place in both Swedish society and forestry enhanced work opportunities opened up in the forest for women in rural areas. I have interviewed 25 women who worked on planting, pre-commercial thinning and logging, and other forest work. Most women grew up in the rural parts of northern Sweden and were used to work from a young age. Many appreciated working outside in the forest and enjoyed the comradeship. The forest and forest work have strong connotations to masculinity and men’s labour. Women did not traditionally belong in this work sphere, especially not as a logger. As women they met challenges and resistance and had to have determination and stand up for themselves. But working in the forest also gave women a sense of freedom and personal satisfaction. The invisibility of women in historical documentation contributes to women’s role and their importance in history being forgotten. It further contributes to the reinforcement of forestry, in terms of both competence and labour, being considered best suited for men. This can further affect women’s attitude toward working within the forest industry today. My findings show that women, regardless of the male myth around forest work, are just as suitable, able and skilled to perform manual forest labour as anyone else.Skogsarbete har traditionellt varit dokumenterat utifrån mäns perspektiv och upplevelser. Den här studien fokuserar på kvinnors perspektiv från manuellt skogsarbete i norra Sverige under 1900-talet. Under 1900-talet skedde stora förändringar både i samhälle och i skogsbruket i den här delen av landet, vilket öppnade upp för bättre arbetsmöjligheter för kvinnor i skogsarbete. Jag har intervjuat 25 kvinnor som har arbetat med plantering, röjning och huggning, samt annat arbete i skogen. De flesta växte upp på landsbygden i norra Sverige och var vana att arbeta från en ung ålder. Många uppskattade arbete ute i naturen, sammanhållningen och kamratskapet som skogsarbete innefattade. Traditionellt har skog och skogsarbete varit starkt kopplat till maskulinitet och mäns arbete. Kvinnor hörde därmed traditionellt inte in i den skogliga sfären, speciellt inte som huggare. Som kvinnor mötte de utmaningar och motstånd. De behövde därför vara beslutsamma och stå upp för sig själva. Men det skogliga arbetet gav också en stark känsla av frihet och stolthet. Kvinnors osynlighet i historisk dokumentation bidrar till att kvinnors roll och deras betydelse i historien glöms bort. Det bidrar ytterligare till att skogsarbete och skoglig kompetens fortsätter anses bäst lämpat för män. Detta kan vidare påverka kvinnors attityd till att arbeta i skogsbruket idag. Den här studien påvisar att kvinnor, trots den manliga myt som kännetecknar skogligt arbete har varit och är än idag lika lämpliga, kunniga och kapabla att utföra manuellt skogsarbete i alla dess former